Foto: Shelby Murphy Figueroa via Unsplash
Ett osedvanligt kraftigt El Niño håller på att byggas upp i Stilla havet, och analytiker varnar för att det kan göra kaffe, socker, ris och palmolja betydligt dyrare i de svenska matbutikerna längre fram. Amerikanska väderbyrån NOAA har utfärdat en El Niño-varning och bedömer att sannolikheten är 63 procent för att havsytans temperatur i den bevakade delen av Stilla havet stiger mer än två grader över det normala senare i år, en nivå som klassas som ”mycket starkt”. Effekten på hyllpriserna dröjer, men flera av varorna som pekas ut är sådana som redan i dag ligger i varje svensk matkasse.
Vädret som oroar meteorologer och ekonomer
El Niño är den varma fasen av ett återkommande klimatmönster i Stilla havet som vart tredje till sjunde år förskjuter vindar och havsströmmar, med följdverkningar för nederbörd och skördar över halva jordklotet. NOAA meddelade i somras att fenomenet nu formellt har inträtt och väntas förstärkas mot vintern. Japans och USA:s meteorologiska myndigheter gick i juli ut med en ännu högre siffra, 67 procent sannolikhet för ett så kallat superstarkt El Niño senare i år, enligt International Coffee Organizations månadsrapport för juni. Ett sådant scenario har historiskt hängt ihop med torka i viktiga jordbruksregioner i både Sydostasien och Latinamerika.
Redan nu syns avtrycket i Indien, där delar av landet bara fått en fjärdedel av den normala monsunnederbörden och centrala Indien omkring hälften, enligt analytiker på Goldman Sachs. Det drabbar just de grödor som gör Indien till en jordbruksstormakt: vete, ris och sockerrör.
Så stora kan prishöjningarna bli
Goldman Sachs bedömer att det aktuella El Niño-scenariot kan driva upp globala matråvarupriser med upp till 15,8 procent, med en beräknad effekt på omkring 1,3 procent för matpriserna inom euroområdet. Analysfirman räknar med att det tar tid innan hela prischocken slår igenom i konsumentledet, med full effekt först under andra halvan av 2028.
Klimatriskbolaget Risilience går ännu längre i sin värstafallsanalys och räknar med att ett extremt El Niño kan slå ut 14,3 procent av den globala jordbruksproduktionen, motsvarande 342 miljarder dollar i förlorad produktion. Enligt bolaget kan priset på de mest utsatta råvarorna, just ris, palmolja, socker och kaffe, stiga med femtio till över hundra procent i värstafallsscenariot. Redan 2023 uppskattade Europeiska centralbanken att ett starkt El Niño kan pressa upp globala matråvarupriser med upp till nio procent, med sojabönor, majs och ris som de varor som historiskt reagerat starkast.
Kaffe, socker, ris och palmolja i riskzonen
Av de fyra varorna är det kaffet som redan svänger mest. International Coffee Organizations sammanvägda prisindex för kaffe (I-CIP) föll till en tvåårslägsta nivå på 231,96 cent per pund den 9 juni, för att sedan vända upp 17,4 procent till 272,39 cent redan innan månaden var slut. Enligt organisationens junirapport var oron för ett superstarkt El Niño en av drivkrafterna bakom uppgången, tillsammans med störningar i Brasiliens skörd av kraftiga regn.
Socker har redan fått sin första konkreta chock. Indiens regering stoppade i maj i år all export av råsocker, vitt socker och raffinerat socker fram till åtminstone den 30 september, uttryckligen med hänvisning till risken för sämre skördar i den kommande, El Niño-påverkade monsunsäsongen. Beskedet fick sockerpriserna på både London- och New York-börsen att stiga direkt. Indien är världens näst största sockerexportör efter Brasilien, så ett bortfall därifrån väger tungt globalt.
För ris pekar samma torra monsun i Indien ut en liknande risk, eftersom landet är en av världens största risproducenter. Palmoljan hotas i stället från andra hållet, av väntad torka i Sydostasien, där merparten av världens palmolja odlas och som används brett i processad mat. Analytiker pekar också på att kaffe- och kakaoskördar kan påverkas ytterligare om El Niño förstärks som väntat mot årets slut.
Det som drar åt andra hållet just nu
Bilden är inte entydigt mörk för den svenska plånboken i sommar. Enligt SCB:s andra beräkning för juni föll svenska livsmedelspriser med sju procent på tolv månader, medan den samlade inflationen (KPIF) bromsade in till 1,3 procent. En stor del av förklaringen är den tillfälligt sänkta matmomsen, som sedan den 1 april 2026 sänkts från tolv till sex procent och gäller till och med den 31 december 2027. Den effekten är politisk och tidsbegränsad, till skillnad från det väderdrivna råvarutrycket som beskrivs ovan, men den förklarar en stor del av varför matnotan känns lättare i dag trots oron för morgondagen.
Ett enkelt sätt att se hur nära de två krafterna ligger varandra: om Goldman Sachs värstafallsscenario med 15,8 procents global råvaruökning slår igenom fullt ut i konsumentledet skulle det räcka med att bara mindre än hälften av den effekten, omkring sju procentenheter, letar sig in i den svenska matkorgen för att helt radera dagens prisfall och vända kurvan uppåt igen. Så tunn är marginalen mellan dagens billigare mat och morgondagens klimatflation.
Även sommarens värmebölja i Europa har redan satt spår. Enligt Dagens Nyheter beräknas skadorna på den europeiska matproduktionen i år till 20 miljarder kronor, med förväntade prishöjningar på allt från spannmål till kött. Helena Hansson, professor i nationalekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet, säger till tidningen att en prischock i klass med den som följde av Rysslands invasion av Ukraina 2022 inte kan uteslutas.
Så håller du koll som konsument
Ingen vet i dag exakt hur mycket av råvaruoron som når svenska hyllor, eller när. Några vanor lönar sig oavsett hur vädret utvecklar sig i höst.
- Jämför jämförpriset. Priset per kilo eller liter, inte förpackningens pris, är det enda måttet som visar om kaffepaketet faktiskt blivit dyrare eller bara mindre.
- Håll extra koll på just kaffe, ris, socker och produkter med palmolja. Det är där råvarukopplingen är som starkast, till skillnad från varor där råvaran bara utgör en liten del av slutpriset.
- Var vaksam mot krympande förpackningar snarare än höjda priser. Se vår genomgång av shrinkflation i Sverige för konkreta exempel på mönstret.
- Skilj på verkliga och skenbara rabatter. Ett nytt kampanjpris som utgår från en nyligen höjd ordinarie prislapp är ingen riktig besparing. Vi samlar exempel i vår genomgång av smyghöjningar.
Följ utvecklingen framöver i vårt prisindex, som byggs på SCB:s löpande statistik, och i vår tidigare genomgång av varför matpriserna föll i juni. Fler vardagsnära råd finns bland våra konsumenttips. Nästa vändpunkt att bevaka är hur El Niño utvecklas mot vinterhalvåret, och om NOAA:s prognoser om ett superstarkt event besannas i de kommande månadsrapporterna.
Senast faktagranskad: 23 juli 2026