Foto: Franki Chamaki via Unsplash
Matpriserna i Sverige var i juni 2026 klart lägre än ett år tidigare. Enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex för juni 2026 sjönk priserna på livsmedel med omkring 7 procent på tolv månader. Det är en ögonblicksbild för just juni, och siffran kan svänga mellan månaderna, men riktningen är tydlig: maten har blivit en av de största bromsklossarna för inflationen.
Den samlade inflationstakten enligt KPI låg på 0,7 procent i juni, ner från 0,8 procent i maj. Måttet KPIF, som Riksbanken följer, bromsade in till 1,3 procent från 1,5 procent. Det var framför allt billigare mat som fick inflationen att sakta in.
Kategorierna som föll mest
SCB pekar ut flera livsmedelsgrupper som drog ned priserna på årsbasis. Störst effekt kom från mejerivaror, socker, godis och efterrätter, choklad, spannmål och grönsaker. Det handlar alltså om både basvaror i kylen och sådant som ofta hamnar i vagnen på impuls. För ett hushåll som handlar mjölk, ost, bröd och grönt varje vecka är det den typ av varor som märks direkt i kassan.
Nötköttet står emot
Alla varor följde inte med nedåt. SCB noterar att nötkött är en av få matvaror där priset i juni fortfarande var högre än ett år tidigare. Utanför matkorgen är hushållens största prispress elen, som enligt samma statistik var drygt 24 procent dyrare än i fjol. Matnotan har alltså krympt samtidigt som elräkningen dragit åt motsatt håll, så den samlade hushållsbudgeten känns inte nödvändigtvis lättare för alla.
Varför maten blev billigare
En viktig del av förklaringen är att momsen på livsmedel tillfälligt sänktes från 12 till 6 procent den 1 april 2026. Sänkningen slår igenom i butikshyllan och pressar de uppmätta matpriserna nedåt jämfört med i fjol. Det är dock ett tidsbegränsat beslut. Den lägre matmomsen gäller till och med den 31 december 2027, och därefter är livsmedel tänkta att återgå till 12 procent. Sänkningen omfattar mat i butik och hämtmat, medan att äta på restaurang ligger kvar på 12 procent.
Det innebär att en del av det nuvarande prisfallet är just tillfälligt. Utan fortsatt sänkning eller fortsatt fallande råvarupriser lär den effekten klinga av när jämförelsen framöver sker mot ett år då momsen redan var låg.
Så handlar du smart i det här prisläget
Oavsett hur enskilda månadssiffror rör sig finns några vanor som nästan alltid lönar sig i butiken:
- Jämför jämförpriset, inte förpackningspriset. Priset per kilo eller per liter står med liten text på hyllkanten och är det enda måttet som avslöjar om en ”billig” förpackning faktiskt är billig.
- Håll koll på förpackningsstorleken. När priser pressas kan mängden i paketet krympa i stället, så att priset ser oförändrat ut men innehållet minskat. Det kallas shrinkflation och är lätt att missa.
- Var skeptisk mot rabatter som inte är rabatter. Ett ”extrapris” som utgår från ett nyligen höjt ordinariepris ger ingen verklig besparing. Vi samlar exempel på smyghöjningar.
- Byt ut den vara som står emot prisfallet. Är nötkött fortfarande dyrt kan fläsk, kyckling, ägg eller baljväxter ge billigare protein per portion utan att du tummar på näringen.
- Storhandla de basvaror som fallit, men bara det du hinner använda. Mejeri, spannmål och annat torrvaror med lång hållbarhet är rimligt att fylla på med när priset är lågt. Färskvaror som slängs blir alltid dyra, oavsett hyllpris.
- Följ prisutvecklingen över tid. En enskild vecka säger lite. I vårt prisindex ser du hur livsmedelspriserna rört sig månad för månad, och fler konkreta råd finns bland våra konsumenttips.
Siffrorna ovan är en ögonblicksbild från juni 2026. Färska siffror publicerar SCB varje månad, och det är dit du bör gå för det allra senaste läget.