Prisindex Sverige – Utveckling & trender

Prisindex Sverige 2026

Här visar vi den aktuella prisutvecklingen i Sverige baserat på SCB:s officiella konsumentprisindex (KPI).

Prisförändring (period)
KPI livsmedel (senaste)
Riksbankens mål
2,0%

Prisförändringar per varugrupp

Varugrupp 12 mån 24 mån 5 år Trend

Källa: SCB Konsumentprisindex (KPI). Indextal basår 1980=100. Senast uppdaterad: januari 2026.

Prisindex visar den genomsnittliga prisutvecklingen för svenska konsumenter. Värden över 2% (Riksbankens inflationsmål) innebär att priserna stiger snabbare än planerat.

Vad är KPI?

Konsumentprisindex (KPI) är det viktigaste måttet på prisutvecklingen i Sverige. Det mäts varje månad av Statistiska centralbyrån (SCB) och visar hur priset på en korg av varor och tjänster förändras över tid.

KPI har basåret 1980=100, vilket innebär att indexvärdet visar prisnivån i förhållande till priserna 1980. Ett KPI på 400 betyder att priserna i genomsnitt är fyra gånger högre än 1980.

SCB mäter priser på cirka 1 000 varor och tjänster varje månad, indelade i bland annat:

  • Livsmedel och alkoholfria drycker
  • Boende (hyra, el, bränsle)
  • Transport
  • Kläder och skor
  • Restauranger och hotell
  • Hälso- och sjukvård

Inflation vs Riksbankens mål

Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent per år, mätt med KPIF (KPI med fast ränta). Målet syftar till att ge ekonomin stabilitet och förutsägbarhet.

När inflationen avviker från målet justerar Riksbanken styrräntan:

  • Hög inflation: Riksbanken höjer räntan för att dämpa efterfrågan och priser.
  • Låg inflation: Riksbanken sänker räntan för att stimulera ekonomin.

Inflationsutvecklingen påverkar direkt din privatekonomi – från bolåneräntan till priset på din matkasse.

Hur påverkar det dig?

Prisindex och inflation har konkreta effekter på din hushållsekonomi:

  • Matkostnader: Livsmedel är en av de poster som påverkas mest. En familj kan märka skillnader på hundratals kronor per månad.
  • Boendekostnader: Hyror, el och uppvärmning justeras ofta i takt med index.
  • Sparande: Om inflationen är högre än räntan på ditt sparkonto förlorar dina pengar köpkraft.
  • Lön: Löneökningar som inte matchar inflationen innebär realt sett en lönesänkning.

Läs våra tips för att hantera stigande priser →

Historisk prisutveckling

De senaste årens prisutveckling i Sverige har varit dramatisk:

  • 2022: Inflationen sköt i höjden efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. KPI steg med över 10 procent under hösten – nivåer som inte setts sedan 1990-talet.
  • 2023: Inflationen började sakta falla men låg fortfarande klart över Riksbankens mål under stora delar av året. Matpriserna förblev höga.
  • 2024: Gradvis normalisering med inflation närmare målet. Riksbanken började signalera möjliga räntesänkningar.
  • 2025: Fortsatt normalisering. Många matpriser förblev dock på de höga nivåer de nått under inflationsåren.

Noterbart är att även när inflationen sjunker innebär det inte att priserna faller – det betyder bara att de stiger långsammare.


Prisvakt.se är en oberoende konsumentsajt. Vi kan använda affiliate-länkar i vissa artiklar. Prisdata baseras på SCB:s officiella statistik.