Prisindex Sverige 2026
Här visar vi den aktuella prisutvecklingen i Sverige baserat på SCB:s officiella konsumentprisindex (KPI).
Prisförändringar per varugrupp
| Varugrupp | 12 mån | 24 mån | 5 år | Trend |
|---|
Källa: SCB Konsumentprisindex (KPI), COICOP. Indextal basår 2020=100. Senast uppdaterad: juni 2026.
Prisindex visar den genomsnittliga prisutvecklingen för svenska konsumenter. Värden över 2% (Riksbankens inflationsmål) innebär att priserna stiger snabbare än planerat.
Vad är KPI?
Konsumentprisindex (KPI) är det viktigaste måttet på prisutvecklingen i Sverige. Det mäts varje månad av Statistiska centralbyrån (SCB) och visar hur priset på en korg av varor och tjänster förändras över tid.
KPI har basåret 2020=100, vilket innebär att indextalet visar prisnivån i förhållande till priserna 2020. Ett indextal på 125 betyder alltså att priserna i genomsnitt är 25 procent högre än 2020.
Tidigare användes basåret 1980=100. SCB lade om klassifikationen och bytte basår till 2020=100, och serierna med 1980=100 uppdateras inte längre efter december 2025. Möter du ett indextal i en äldre källa är det därför värt att kontrollera vilket basår det utgår från, eftersom tal med olika basår inte går att jämföra rakt av.
SCB mäter inte priset på allt vi konsumerar. I stället samlas prisuppgifter in för ett urval av varor och tjänster, så kallade representantprodukter, indelade i bland annat:
- Livsmedel och alkoholfria drycker
- Boende (hyra, el, bränsle)
- Transport
- Kläder och skor
- Restauranger och hotell
- Hälso- och sjukvård
Inflation vs Riksbankens mål
Riksbanken har ett inflationsmål på 2 procent per år, mätt med KPIF (KPI med fast ränta). Målet syftar till att ge ekonomin stabilitet och förutsägbarhet.
När inflationen avviker från målet justerar Riksbanken styrräntan:
- Hög inflation: Riksbanken höjer räntan för att dämpa efterfrågan och priser.
- Låg inflation: Riksbanken sänker räntan för att stimulera ekonomin.
Inflationsutvecklingen påverkar direkt din privatekonomi, från bolåneräntan till priset på din matkasse.
Hur påverkar det dig?
Prisindex och inflation har konkreta effekter på din hushållsekonomi:
- Matkostnader: Livsmedel är en av de poster som påverkas mest. En familj kan märka skillnader på hundratals kronor per månad.
- Boendekostnader: Hyror, el och uppvärmning justeras ofta i takt med index.
- Sparande: Om inflationen är högre än räntan på ditt sparkonto förlorar dina pengar köpkraft.
- Lön: Löneökningar som inte matchar inflationen innebär realt sett en lönesänkning.
Läs våra tips för att hantera stigande priser →
Historisk prisutveckling
De senaste årens prisutveckling i Sverige har varit dramatisk:
- 2022: Inflationen sköt i höjden efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina. KPI steg med över 10 procent under hösten, nivåer som inte setts sedan 1990-talet.
- 2023: Inflationen började sakta falla men låg fortfarande klart över Riksbankens mål under stora delar av året. Matpriserna förblev höga.
- 2024: Gradvis normalisering med inflation närmare målet. Riksbanken började signalera möjliga räntesänkningar.
- 2025: Fortsatt normalisering. Många matpriser förblev dock på de höga nivåer de nått under inflationsåren.
- 2026: Den 1 april 2026 sänktes momsen på livsmedel tillfälligt från 12 till 6 procent, en sänkning som gäller till och med 31 december 2027. Det fick matpriserna att falla tydligt. SCB:s index för livsmedel och alkoholfria drycker visade en årsförändring på minus 5,7 procent i april 2026. Sänkningen omfattar inte serveringstjänster, alltså att äta på restaurang, där momsen ligger kvar på 12 procent. Hämtmat räknas däremot som livsmedel och omfattas av den lägre satsen. El berörs inte heller av sänkningen.
Noterbart är att även när inflationen sjunker innebär det inte att priserna faller. Det betyder bara att de stiger långsammare.
Prisvakt.se är en oberoende konsumentsajt. Vi kan använda affiliate-länkar i vissa artiklar. Prisdata baseras på SCB:s officiella statistik.
Senast faktagranskad: 15 juli 2026